Gällande Interpellation av Helena Leander

Miljöpartiets Helena Leander har idag inlämnat nedanstående interpellation till Statsrådet Åsa Torstensson. Det Helena Leander, precis som det lokala miljöpartiets företrädare Niclas Malmberg, missat är att för att en samhällsekonomisk bedömning skall kunna genomföras av Uppsala Flygplats så krävs det att en ansökan om inrättande faktiskt upprättas av flygplatsoperatören (Försvarsmakten/Uppsala Air AB) och inskickas till Luftfartsstyrelsen, detta avses inte göras förens efter avslutad miljöprövning, tidigast januari 2009. Luftfartsstyrelsen utpekade Uppsala Flygplats som ett civilt riksintresse i april 2008. Det bör även för sakens skull understrykas, med tanke på inledningen i Interpellationen, att samtliga kommunalt subventionerade flygplatser i Sverige även har en kommun som ägare, så är inte fallet i Uppsala. Uppsala Air AB är ett privat företag som har ett avtal med Försvarsmakten om drift och underhåll av Uppsala Flygplats.

Interpellation:

Kalla Fakta 20/4 visade att nästan alla icke-statliga flygplatser kräver kommunala bidrag för att gå runt. Dessa subventioner kan ibland uppgå till mycket stora belopp: Torsby kommun subventionerar varje flygbiljett till och från Torsby flygplats med 4 767 kr. Även bland de statliga flygplatserna sviktar lönsamheten: av 15 statliga flygplatser går 8 med underskott.

Trots detta finns planer på att anlägga nya civila flygplatser. I Uppsala har Uppsala Air AB planer på att öppna en civil flygplats vid den gamla flygflottiljen i Ärna i norra delen av staden. Detta trots att regionen redan är minst sagt välförsedd med flygplatser. Till Arlanda tar det 20 minuter med tåg från Uppsala, och därutöver finns Bromma, Västerås och Skavsta relativt nära.

För att möta kritiken mot miljökonsekvenserna av en ny flygplats hävdar Uppsala Air bestämt att den nya flygplatsen inte kommer att öka den totala flygtrafiken utan endast ta resenärer från närliggande flygplatser. Detta är ett visserligen ett påstående värt att ifrågasättas, då ökad tillgänglighet i allmänhet tenderar att öka konsumtionen, men även om så skulle bli fallet finns anledning till oro. Det kan knappast vara samhällsekonomiskt försvarbart att bygga ytterliggare flygplatser i ett läge när det redan råder överetablering.

Enligt dagens luftfartslag 6 kap. 5 § andra stycket ska det vid en nybyggnad, utbyggnad eller ombyggnad av en trafikflygplats ske en trafikpolitisk prövning som omfattar investeringens lönsamhet och dess inverkan på andra flygplatser i regionen. Syftet med bestämmelsen är att förhindra eller begränsa flygplatsprojekt av trafikala eller trafikekonomiska skäl och på så sätt undvika en för flygsektorn som helhet kostsam överkapacitet. Det rör sig således om en form av samhällsekonomisk prövning.

Lufträttsutredningen föreslog i sitt betänkande1999 att den bestämmelsen skulle utgå av skäl som i allt väsentligt inte längre är aktuella. I departements promemorian Ny luftfartslag - supplement (Ds 2007:36) föreslås att bestämmelsen trots detta ska utgå, då "erfarenheten tyder emellertid på att den aktuella bestämmelsen saknar praktisk betydelse". Om detta ska tolkas som att bestämmelsen inte följs, att resultatet av den samhällsekonomiska prövningen inte tillmäts någon betydelse eller att ingen prövning hittills har visat på några negativa samhällsekonomiska konsekvenser framgår inte.

Farhågan att Luftfartsstyrelsen ska ta lättvindigt på den samhällsekonomiska prövningen underblåses av VD:n för Uppsala Air, som på sin blogg 29/4 kallar det lögn att påstå att Uppsala Air skulle kunna få problem att få godkännande från Luftfartsstyrelsen på grund av att Uppsala Flygplats konkurrerar med andra flygplatser, och skriver att Luftfartsstyrelsen haft få om några invändningar hittills.

Oavsett vad som händer med kravet på samhällsekonomisk prövning av flygplatser framöver bör gällande lagstiftning naturligtvis följas. Enligt min mening vore det dessutom mycket olyckligt att ta bort kravet. I ett läge när klimatförändringarnas allvar blir alltmer uppenbart är det vansinne att göra ytterligare investeringar i en klimatfientlig transportinfrastruktur, oavsett om de bekostas av offentliga eller privata medel. Om investeringarna dessutom leder till ytterligare överetablering och ännu mer skattepengar till flygplatser med dålig lönsamhet gör det knappast saken bättre.

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att säkerställa att ny-, om- och utbyggnader av flygplatser prövas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, nu och framöver?

Inkom: 2008-05-13